När jag ställer någon en fråga - visst ställer jag den då för att jag vill ha ett ärligt svar? Självklart gör jag det, och i samband med att jag ställt frågan så har jag förlorat makten, och måste på så sätt acceptera svaret som ges mig. Visst kan jag välja att blunda för fakta, men då hade väl själva frågeställningen ingen som helst funktion? Det är som att kasta en tärning och hoppas på sex, men i själva verket landar tärningen på tre. Jag kan ju inte ta upp tärningen och kasta den igen, ända tills jag får det resultatet jag vill ha?! Eller är jag helt ute och cyklar?
lördag 24 januari 2009
En ältande fråga
När jag ställer någon en fråga - visst ställer jag den då för att jag vill ha ett ärligt svar? Självklart gör jag det, och i samband med att jag ställt frågan så har jag förlorat makten, och måste på så sätt acceptera svaret som ges mig. Visst kan jag välja att blunda för fakta, men då hade väl själva frågeställningen ingen som helst funktion? Det är som att kasta en tärning och hoppas på sex, men i själva verket landar tärningen på tre. Jag kan ju inte ta upp tärningen och kasta den igen, ända tills jag får det resultatet jag vill ha?! Eller är jag helt ute och cyklar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fortsätt kasta, eller gör som jag... Ta ett stadigt tag kring tärningen och vänd upp den sidan du vill ska visas! //Stumpan
SvaraRaderaJag älskar att du har lösningarna på mina problem, haha ;)
SvaraRaderaKan det inte va att sluta kämpa om du slutar kasta?Ge upp liksom.Bra blogg!!
SvaraRaderaKan det inte bli så att du undviker att ställa ärliga frågor om du nu är rädd för att förlora makten & acceptera svaret du får? Bara en tanke.
SvaraRaderaDet jag menar med detta är att andra inte ska ställa mig fråogor om de inte kan acceptera svaret jag ger dem...
SvaraRadera